Irgendwo in Schweden.......

Blauer Himmel, wir suchen den Weg nach draußen.

Den dampfenden Kaffeegeruch noch in der Nase, freuen wir uns auf einen klaren, frischen Wintermorgen.

Schnee, so weiß und kalt überall, es muss ein Genuss sein einzutauchen in den so reinen Tag.

Ekelerregender Gestank schlägt uns förmlich ins Gesicht. Belastender Geruch von Benzin und Motoröl liegt wie eine

dichte Nebelwolke in der Luft.

Wir fächern mit den Händen vor dem Mund, es wird laut.

Motoren heulen auf, werden lauter, blitzende Lichter von Schneemobilen rasen wie Geschosse durch den Wald.

Es müssen viele sein. Der Lärm ist nicht zu ertragen.

Sie schießen über Flächen, die vor wenigen Jahren neu bepflanzt worden sind.

Die noch zarten Jahrestrieb der Bäume, die aus dem Schnee ragen, werden rasiert. Kurvenraser lassen Schneefontänen hoch spritzen.

Man hat erkennbar Spaß an der kostenlosen Zerstörung von Natur und Eigentum.

Schwarz gekleidete Fahrer mit schweren Helmen auf dem Kopf lassen eine Identifizierung nicht zu, wirken furchteinflößend.

Die Kennzeichen sind so angebracht, dass sie nicht eingesehen werden können.

Es sind Gruppen, Gangs, sie sind organisiert. Wissen was sie tun.

In den Gepäcktaschen sind häufig kulinarische, flüssige Aufheizer für die Steigerung des Spaßes.

Man ist mächtig gut drauf. Grenzenlose Freiheit, uneingeschränkter Motorspaß wo immer das Schneemobil einen hin trägt.

Anzeigen gegen die Zerstörungen werden grundsätzlich nicht bearbeitet, einfach niedergelegt.

Beweise, Fotos werden ignoriert.

Der Staat tut nichts. Er hat kein Interesse Eigentum zu schützen.

Zerstörer werden nicht zur Rechenschaft gezogen!

Es ist ein Eldorado gegen Mensch und Natur.

Någonstans i Sverige

Blå himmel, vi längtar ut.

Vi ser fram emot en klar och fräsch vintermorgon fortfarande med doften av ångande kaffe i näsan.

Snö, så vit och kall överallt, det måste vara ett nöje att dyka ner i den så rena dagen.

En vidrig stank slår oss bokstavligen mitt i ansiktet. Den nedtyngande lukten av bensin och motorolja ligger som en tjock moln av dimma i luften.

Vi fläktar händerna framför munnen, sedan blir det högljutt.

Motorerna vrålar, blir allt högre och snöskotrar med blinkande strålkastare rusar genom skogen som projektiler.

Det måste finnas många av dem, bullret är outhärdligt.

De skjuter över områden som planterades för bara några år sedan.

Späda trädskott som sticker upp ur snön och som fortfarande är ömtåliga, rakas bort. I rasande fart kör de kurvor så att snöfontäner stiger upp i luften.

Det är uppenbart att det är roligt att fritt förstöra naturen och egendom.

Förare klädda i svart med tunga hjälmar på huvudet gör det omöjligt att identifiera dem. De ser skrämmande ut.

Registreringsskyltarna är placerade på ett sådant sätt att de inte kan ses.

De är grupper, gäng, de är organiserade. Vet vad de gör.

I bagageväskorna finns ofta kulinariska, flytande stimulans för att öka det roliga.

Man är på ett mycket gott humör. Obegränsad frihet, obegränsad körglädje varhelst snöskoter tar dig.

Anmälningar hos polisen mot förstörelsen behandlas i princip inte, utan läggs helt enkelt ner.

Bevis, tex. foton ignoreras.

Staten gör ingenting. Den har inget intresse av att skydda egendom.

Förstörare hålls inte ansvariga!

Det är ett eldorado, mot människan och naturen.